Vid bostadsköp brukar betalningen delas in i två delar: bolån och kontantinsats. Kontantinsatsen, som du står för själv – antingen med sparade pengar eller genom privatlån – brukar utgöra ca 10% av bostadens värde och läggs vanligtvis som handpenning redan vid kontraktskrivningen. För att finansiera resterande del av bostadsköpet kan du ta ett bolån. Bolånet delas in i topplån och bottenlån. För bottenlånet används själva fastigheten eller bostadsrätten som säkerhet för lånet. Som bostadsköpare pantsätter du alltså en del av bostaden hos banken. Topplånet utgör den del som överstiger det du får pantsätta och eftersom det saknar säkerhet krävs ofta en borgensman för att säkerställa att lånet kan återbetalas. Topplånet har generellt sett ganska hög ränta och kortare återbetalningstid.

Bolånetaket

Sedan oktober 2010 finns ett bolånetak i Sverige som gör att du som privatperson får belåna max 85% av fastighetens värde. Dock finns ingen garanti att du tillåts belåna hela 85%. Detta beror till stor del på din ekonomiska situation, men bankens beslut påverkas även av hur bostadsmarknaden ser ut, samt i vilket område du planerar att köpa bostad. I och med att bolånetaket infördes har topplånen mer eller mindre fasats ut och nu får du som köpare istället finansiera en större del av bostadsköpet ur egen ficka, alternativt via privatlån. Privatlån har i regel ingen säkerhet och räntan blir därför högre. Meningen med bolånetaket är alltså att du som låntagare i första hand ska riskera dina egna pengar om bostadens värde skulle sjunka. Med fastigheten som pant kan dock banken vara relativt säker på att få tillbaka sina pengar om bostaden skulle säljas. Bottenlånet genererar därför lägre ränta. Ju större del av fastigheten du får belåna, desto mer tjänar du alltså in på räntekostnaderna.

Topp och bottenlån

Eftersom topplånen är på väg att försvinna är bottenlånet vad man generellt sett talar om när det gäller bolån. Du kan välja mellan fast eller rörlig ränta på ditt bolån. Den rörliga räntan blir oftast lägre i det långa loppet, men plötsliga höjningar kan orsaka problem med betalningen om du inte har ekonomin att täcka upp det. Den fasta räntan innebär att du binder upp dig på en specifik räntesats under en längre tid. Ju längre bindningstid, desto högre ränta – men i gengäld vet du alltid vad du ska betala varje månad. Du kan även välja att dela upp lånet med både fast och rörlig ränta.

Rak amortering

Vanligtvis läggs ett bolån upp med rak amortering, det vill säga att du amorterar lika mycket varje månad och räntan beräknas då på det skuldbelopp som finns kvar, vilket gör att räntekostnaden sjunker i takt med att du betalar av lånet.

Visa dina positiva sidor

När du ska ta ett bolån är det viktigt att du är väl förberedd och kan visa banken att du har en stabil ekonomi med stadig inkomst. Om du t ex har A-kassa, nyligen har påbörjat en provanställning eller lever på studiemedel kan det påverka dina chanser att få lån. Betalningsanmärkningar brukar också få de större bankerna att dra öronen åt sig, medan mindre nykomlingar på marknaden har en en öppnare policy – eller rent av riktar sig speciellt till personer som annars kan ha svårt att få lån på annat håll.

Vilka aspekter som är viktiga för dig

Vilken långivare du väljer beror på vilka aspekter som är viktigast för dig och vad som passar din ekonomiska situation. Du kan alltid ansöka om bolån hos flera olika långivare för att sedan välja den vars villkor passar dig bäst. Har du dessutom träffat flera olika banker har du bättre förutsättningar för att exempelvis kunna pruta på räntan. Bankerna är ofta villiga att förhandla – bara de får behålla dig som kund. Så var inte rädd för att fråga eller ställa krav, det kan löna sig.

Sidan uppdaterades 16 juni, 2014