Den 1 oktober 2010 infördes det så kallade bolånetaket i Sverige. Avsikten med bolånetaket var att tygla den allt mer riskfyllda belåningstrenden bland bostadsköpare. Tidigare var det möjligt att belåna – eller rättare sagt pantsätta – upp till 100% av bostadens marknadsvärde, vilket kunde ge digra konsekvenser för låntagaren om huset gick ner i värde. Numera kan du som privatperson belåna max 85% av bostadens marknadsvärde via ett bottenlån. Därmed inte sagt att du får belåna hela 85% av husets värde, det beror mycket på din ekonomiska situation, samt i vilket område du planerar att köpa din bostad. Men det aktuella läget på bostadsmarknaden spelar också in när banken ska ta sitt beslut.

Bolånetaket

Topplånen har näst intill försvunnit i och med att bolånetaket infördes. Meningen med bolånetaket är alltså att du som bostadsköpare ska lägga resterande del av köpesumman som en kontantinsats för att sänka din belåningsgrad. Ju mer du kan lägga kontant desto bättre. Dock är det få bostadsköpare som har den typen av kontanter liggande i byrålådan. Främst unga förstagångsköpare kan ha svårt att skrapa ihop en så pass stor summa pengar till en kontantinsats. Därför medger många banker istället blancolån, dvs vanliga privatlån utan säkerhet, för att täcka in denna del av bostadsköpet.

Blancolån blir vanligare

Så visst, belåningsgraden har kanske minskat som var tanken med bolånetaket, men för den delen lånar inte svenskarna mindre till sina husköp – de har bara tvingats låna på ett annat sätt. På sikt blir det dessutom dyrare för låntagarna eftersom räntan på blancolånen är högre än på topplånen. Problemet för de flesta bostadsköpare är med andra ord inte belåningsgraden, dvs hur mycket av husets värde de får pantsätta, utan själva skuldbeloppet. Det är ju skulden i sig som påverkar den privata bostadsköparens vardagsekonomi då det är skulden som genererar ränta.

Trots detta visar flera underökningar på att svenska folket blir mer och mer positivt inställda till bolånetaket då många tror att det på sikt kan påverka bostadspriserna. Än så länge har dock inte priserna påverkats särskilt mycket. Om priserna har gått ner en period har det snarare berott på svängningar på räntemarknaden än på bolånetaket. Och så länge det går att ta andra typer av lån för att täcka upp den begärda köpesumman finns det egentligen ingen anledning att sänka priserna. Det är ju irrelevant för säljaren om du betalar med lån eller kontanter, bara han får sina pengar.

Poängen

Poängen med bolånetaket är alltså att du som köpare i första hand ska riskera dina egna sparade pengar om husets värde skulle gå ner. Vid svängningar i bostadsmarknaden kan huset därmed sjunka substantiellt i värde utan att banken tvingas tvångssälja fastigheten för att få igen sina utlånade pengar. Bolånetaket ska alltså se till att du i den situationen endast förlorar din kontantinsats, utan att riskera att hamna i en skuldfälla.

Fungerar inte alltid

Men i praktiken fungerar det oftast inte så eftersom de flesta bostadsköpare väljer att täcka in en större del av sin kontantinsats genom att ta ett privatlån. Blir du av med huset sitter du då trots allt fortfarande kvar med en skuld, som dessutom har högre ränta än ditt bolån. Med andra ord kan det i många fall vara bättre att skjuta upp bostadsköpet några år och försöka spara ihop till sin kontantinsats istället för att ta ett blancolån. Och det var i princip därför bolånetaket infördes – för att skydda dem som kanske egentligen inte har råd att köpa bostad för tillfället.

Sidan uppdaterades 16 juni, 2014