Bottenlånet – även kallat hypotekslån – är det lån du pantsätter din fastighet för. Om du inte skulle kunna betala lånet är banken alltså ändå säker på att få tillbaka sina pengar eftersom de redan ”äger” en del av din bostad. Det är alltså här den största säkerheten ligger för banken, som därmed kan låna ut pengarna till en lägre ränta. Beroende på din ålder har bottenlånet också relativt lång återbetalningstid, vanligtvis 40-50 år, vilket gör att din månadskostnad blir lägre. Du bör därför försöka förhandla dig till en så stor andel bottenlån som möjligt.

Lånetak

Numera finns dock ett lånetak som gör att du maximalt kan belåna 85% av bostadens värde, vilket försäkrar långivaren mot en eventuell förlust om värdet skulle gått ner när huset säljs. Detta är dock endast ett tak och betyder inte att du är garanterad att få låna för 85% av värdet. Det är upp till respektive bank att besluta om och vanligtvis ligger belåningsgraden mellan 50-80%. Du kan även pantsätta en bostadsrätt, men belåningsgraden brukar då vara lägre än för en villa. Hur mycket du får belåna beror på allt från din ekonomiska situation till bostadens läge och hur bostadsmarknaden ser ut i dagsläget. Banken gör alltid en riskbedömning baserad på din boendekalkyl och kreditupplysning innan lånelöfte ges.

Ränta

Du kan välja mellan fast eller rörlig ränta på ditt bottenlån. Den rörliga räntan ändras vanligtvis en gång i kvartalet och påverkas direkt av vad som händer på räntemarknaden. Den kan hastigt gå både upp och ned och din månadskostnad varierar därefter, men i längden blir den rörliga räntan oftast lägre. Plötsliga och kraftiga höjningar kan dock ställa till det om du inte har ekonomiska förutsättningar att klara av en förändring. Skulle du ha möjlighet kan du däremot alltid lösa ett lån med rörlig ränta i förtid utan någon extra kostnad.

Den fasta räntan innebär att du binder upp dig på en specifik räntesats under en längre tid, allt från 3 månader till 12 år. Ju längre tid du binder upp dig, desto högre blir räntan, men i gengäld är du försäkrad mot plötsliga höjningar och får samma månadskostnad under hela avtalstiden. Om du däremot säger upp lånet i förtid och räntan har gått upp under tiden får du oftast betala mellanskillnaden i form av räntekompensation.

Vilken ränta du ska välja beror på hur riskbenägen du är. Har du ett ekonomiskt överskott som gör att du skulle klara av en kraftig räntehöjning eller vågar du chansa på att räntan håller sig på en låg nivå? Då väljer du rörlig ränta. Vill du ha tryggheten i att veta exakt vad du ska betala varje månad och kunna planera din ekonomi därefter? Då väljer du istället fast ränta. Ligger du någonstans mitt emellan kan du välja att dela in lånet i olika delar med både fast och rörlig ränta. Tänk då på att den delen som har rörlig ränta inte bör överstiga det du har ekonomi att klara av vid eventuella räntehöjningar.

Förhandla med banken

Oavsett hur du väljer att lägga upp ditt bottenlån, kom ihåg att du alltid har möjlighet att förhandla med banken för att få så bra ränta och villkor som möjligt

Sidan uppdaterades 23 juni, 2014