Vi hjälper dig att spara pengar. Vår målsättning är att ge dig så många smarta och enkla tips som möjligt för att underlätta för dig i din ekonomiska vardag.

E-post: [email protected]

Bolånetaket på 85 procent


Sedan 2010 finns en gräns om hur mycket en privatperson får låna vid köp av bostad. Här berättar vi mer om bolånetaket!

Vad innebär bolånetaket?

Den 1 oktober 2010 infördes det så kallade bolånetaket i Sverige. Avsikten med bolånetaket var att tygla den allt mer riskfyllda belåningstrenden bland bostadsköpare. Tidigare var det möjligt att belåna – eller rättare sagt pantsätta – upp till 100% av bostadens marknadsvärde, vilket kunde ge digra konsekvenser för låntagaren om huset gick ner i värde. Numera kan du som privatperson belåna max 85% av bostadens marknadsvärde via ett bottenlån. Resterande 15% behöver du stå för själv. Därmed inte sagt att du får belåna hela 85% av husets värde, det beror mycket på din ekonomiska situation, samt i vilket område du planerar att köpa din bostad. Men det aktuella läget på bostadsmarknaden spelar också in när banken ska ta sitt beslut.

Poängen med bolånetaket

Meningen med bolånetaket är att du som bostadsköpare ska lägga resterande del av köpesumman som en kontantinsats och på så sätt sänka din belåningsgrad. Ju mer du kan lägga kontant desto bättre. Dock är det få bostadsköpare som har den typen av kontanter liggande i byrålådan. Främst unga förstagångsköpare kan ha svårt att skrapa ihop en så pass stor summa pengar till en kontantinsats. Därför medger många banker istället blancolån, dvs vanliga privatlån utan säkerhet, för att täcka in denna del av bostadsköpet. Sedan bolånetaket infördes 2010 har dock topplånen näst intill försvunnit.

Poängen med bolånetaket är alltså att du som köpare i första hand ska riskera dina egna sparade pengar om husets värde skulle gå ner. Vid svängningar i bostadsmarknaden kan huset därmed sjunka substantiellt i värde utan att banken tvingas sälja fastigheten för att få igen sina utlånade pengar. Bolånetaket ska alltså se till att du i den situationen endast förlorar din kontantinsats, utan att riskera att hamna i en skuldfälla.

Bolånetaket

Blancolån blir vanligare

Belåningsgraden har minskat precis som var tanken med bolånetaket, men för den delen lånar inte svenskarna mindre till sina husköp – de har bara tvingats låna på ett annat sätt. På sikt blir det dessutom dyrare för låntagarna eftersom räntan på blancolånen är högre än på topplånen. Problemet för de flesta bostadsköpare är med andra ord inte belåningsgraden, det vill säga hur mycket av husets värde de får pantsätta, utan själva skuldbeloppet. Det är ju skulden i sig som påverkar den privata bostadsköparens vardagsekonomi då det är skulden som genererar ränta.

Trots detta visar flera underökningar på att svenska folket blir mer och mer positivt inställda till bolånetaket då många tror att det på sikt kan påverka bostadspriserna. Än så länge har dock inte priserna påverkats särskilt mycket (se www.maklarstatistik.se). Om priserna har gått ner en period har det snarare berott på svängningar på räntemarknaden än på bolånetaket. Och så länge det går att ta andra typer av lån för att täcka upp den begärda köpesumman finns det egentligen ingen anledning att sänka priserna. Det är ju irrelevant för säljaren om du betalar med lån eller kontanter, bara hen får sina pengar.

Fungerar inte alltid

Men i praktiken fungerar det oftast inte så eftersom de flesta bostadsköpare väljer att täcka in en större del av sin kontantinsats genom att ta ett privatlån. Blir du av med huset sitter du då trots allt fortfarande kvar med en skuld, som dessutom har högre ränta än ditt bolån. Med andra ord kan det i många fall vara bättre att skjuta upp bostadsköpet några år och försöka spara ihop till sin kontantinsats istället för att ta ett blancolån. Och det var i princip därför bolånetaket infördes – för att skydda dem som kanske egentligen inte har råd att köpa bostad för tillfället.


Redaktionen
Pengar.se






Vårt nyhetsbrev

  • Smarta tjänster
  • Enkla spara-tips
  • Avsluta när du vill

Genom att gå med, godkänner du även våra villkor.

Villkor för Pengar.se's nyhetsbrev

Vårt nyhetsbrev skickas ut en gång i veckan. Din epostadress lagras hos en tredjepart (Mailchimp) som är det system vi använder för att hantera prenumerationslistan och nyhetsbrevsutskicken. Du kan när som helst välja att avsluta prenumerationen och radera dina uppgifter hos oss. Vi lämnar inte ut din epostadress till någon annan part. Däremot kan vi i nyhetsbrevet inkludera sponsrade länkar och reklam till samarbetspartners.

Nyhetsnotiser

Danskarna älskar rabattkoder

Maxa semesterdagarna – så gör du 2020

Mäklarprovision – Hur tar mäklaren betalt?

Matsmart minskar matsvinnet

Skärpt amorteringskrav 1 mars - så påverkas du

Betalappar vanligare än kontanter - men kort fortfarande kung

7 tips inför Mellandagsrean - så hittar du guldkornen

Gamla ljusslingor - så mycket kostar de dig

En vecka till Black Friday - så fyndar du

Sista chansen att sätta in gamla mynt