En fördelaktig ränta på skattekontona lockar sparare. Det visar en rapport från Skatteverket.

Både privatpersoner och företagare väljer nu att betala in mer än vad som krävs på skattekontona, vilket innebär en ökad kostnad för staten. I dagsläget utgör omkring 22 miljarder kronor sparmedel.

- Vi har kunnat se ovanligt stora inbetalningar på skattekontona under december 2015 och januari 2016 som inte verkar motsvaras av skatter som ska betalas. Vår bedömning är att det beror på den fördelaktiga räntan. Räntegapet mot bankernas snitträntor är cirka 0,6 procentenheter, berättar Åsa Hagman, chef vid Skatteverkets analysenhet, i ett pressmeddelande.

Räntan på skattekontot, är skattefri, kan aldrig understiga 0,5625 procent och är fastställd i lag. Enligt Skatteverket har privatpersoner i dag omkring tio miljarder kronor mer än nödvändigt på sina skattekonton, medan företag har omkring 12 miljarder kronor mer än vad som behövs.

- Dessutom har antalet utbetalningsspärrar ökat kraftigt mellan 2013 och 2015 vilket talar för att en del av överskottet är avsiktligt sparande, konstaterar Hagman.

Privatpersoner och företag som önskar ha kvar sina pengar på skattekonton har rätt att begära en så kallad utbetalningsspärr. Antalet utbetalningsspärrar av företag har ökat från 20 000 till 26 000 mellan 2013 och 2015 medan antalet spärrar av privatpersoner har ökat från 14 000 till 21 000 under samma period.

Inbetalningar till skattekontot är ämnat att täcka skatter och avgifter som ska betalas. Om skattekontot även används som sparkonto drabbas staten negativt, då det betyder att staten lånar pengar för en ränta som är betydligt högre än räntan vid alternativ upplåning. Samtidigt ger inte skattekontot rätt information till myndigheter om kommande skatteintäkter och lånebehov.

- Värt att komma ihåg är också att om skattekontot inte rörs på tio år tillfaller behållningen staten. Det bör vara i åtanke för den som inte har någon inkomst eller några skatter i Sverige, säger Hagman.