Vi hjälper dig att spara pengar. Vår målsättning är att ge dig så många smarta och enkla tips som möjligt för att underlätta för dig i din ekonomiska vardag.

E-post: [email protected]

Räntefonder - vi förklarar


Räntefonder är en sparform med räntebärande värdepapper där utgivaren lånar pengar tillfälligt av köparna.

Vad är en räntefond?

En räntefond innehåller enbart räntebärande värdepapper som till exempel statsskuldsväxlar och obligationer. Utgivaren, som kan vara staten, en kommun eller ett företag, använder dessa typer av värdepapper för att låna pengar av den som köper dem.

Om man jämför med aktiefonder är räntefonder ett relativt säkert sätt att spara. Dock ger räntefonder oftast lägre avkastning än en aktiefond. Precis som vilket lån som helst har räntebärande värdepapper alltid en bestämd löptid, under vilken utgivaren betalar ränta till ägaren. Utgivaren köper sedan tillbaka värdepappret till en bestämd summa när löptiden har gått ut. Du kan normalt sett välja att spara i antingen långa eller korta räntefonder.

Räntefonder - olika typer

Det finns flera olika typer av räntefonder; korta, medellånga och långa samt realräntefonder.

Korta räntefonder

Korta räntefonder är fonder vars räntebärande värdepapper löper på mindre än ett år – till exempel statsskuldsväxlar. Statsskuldsväxlar ges ut av staten och har en förutbestämd ränta som består av mellanskillnaden mellan det köparen betalar och det staten sedan köper tillbaka växeln för när löptiden har gått ut. Ibland kallas korta räntefonder även för likviditetsfonder eller penningmarknadsfonder.

De korta räntefonderna anses stabilare och därför mindre riskabla än andra räntefonder, men samtidigt ger de en mindre värdeökning. De korta räntefonderna påverkas inte nämnvärt av marknadsräntorna och brukar kunna ge en relativt stadig avkastning på runt 3-4 procent per år.

Långa räntefonder

Långa räntefonder innehåller räntebärande värdepapper som har löptider på över ett år – så som obligationer. Den som gett ut en obligation betalar under löptiden ränta till ägaren, för att sedan köpa tillbaka obligationen till ett fast pris när löptiden tar slut. När det gäller obligationer utgör räntan en slags ersättning för att kompensera köparen för den risk han eller hon tar genom att köpa obligationen. Det fastställda återköpspriset är detsamma som en obligations nominella belopp. Långa räntefonder kallas på grund av sitt innehåll också för obligationsfonder.

Långa räntefonder är som sagt oftast förknippade med en viss risk. Långsiktigt kan de dock ge en bra värdeökning. En lång räntefond kan dock, på grund influenser av marknadsräntorna, gå både upp och ner i värde. Väljer du att spara i en lång räntefond bör du därför se ditt sparande på sikt och satsa på att behålla dina fondandelar i ett antal år för att i slutändan få så bra avkastning som möjligt. Normalt sett brukar fondförvaltaren också försöka minimera värdeminskningarna i de långa räntefonderna genom att göra kontinuerliga omplaceringar.

Medellånga räntefonder

Det finns även medellånga räntefonder, som investerar i räntebärande värdepapper med både lång och kort löptid.

Realräntefonder

Den fjärde typen är lite ovanligare, och inriktar sig på att investera i obligationer med extra långa löptider. Denna typ av obligationer ges oftast ut av staten och kommer med ett slags inbyggt inflationsskydd. När löptiden går ut räknas nämligen eventuella ändringar i inflationen in i det belopp som ska återbetalas. Genom att spara i en realräntefond kan du med andra ord värdesäkra ditt sparande om du märker att inflationen är på väg upp.

Risker med räntefonder

Förutom ränte- och inflationsriskerna bör du som sparar i en räntefond även beakta kredit- och valutariskerna. Skulle till exempel kreditvärdigheten hos den som gett ut ett värdepapper på något sätt försämras, kan det göra så att värdet på din fond minskar. Normalt anses värdepapper utgivna av stat eller bank som säkra alternativ, medan de som givits ut av företag kan utgöra en högre kreditrisk. Om en räntefond dessutom investerar i värdepapper i en annan valuta än svenska kronor – som till exempel amerikanska dollar eller euro – kan en värdeförändring i valutan också påverka värdet på din fond.


Redaktionen
Pengar.se






Vårt nyhetsbrev

  • Smarta tjänster
  • Enkla spara-tips
  • Avsluta när du vill

Genom att gå med, godkänner du även våra villkor.

Villkor för Pengar.se's nyhetsbrev

Vårt nyhetsbrev skickas ut en gång i veckan. Din epostadress lagras hos en tredjepart (Mailchimp) som är det system vi använder för att hantera prenumerationslistan och nyhetsbrevsutskicken. Du kan när som helst välja att avsluta prenumerationen och radera dina uppgifter hos oss. Vi lämnar inte ut din epostadress till någon annan part. Däremot kan vi i nyhetsbrevet inkludera sponsrade länkar och reklam till samarbetspartners.

Nyhetsnotiser

Danskarna älskar rabattkoder

Maxa semesterdagarna – så gör du 2020

Mäklarprovision – Hur tar mäklaren betalt?

Matsmart minskar matsvinnet

Skärpt amorteringskrav 1 mars - så påverkas du

Betalappar vanligare än kontanter - men kort fortfarande kung

7 tips inför Mellandagsrean - så hittar du guldkornen

Gamla ljusslingor - så mycket kostar de dig

En vecka till Black Friday - så fyndar du

Sista chansen att sätta in gamla mynt